c
[ Artikelns slut ]
CARL VON BONSDORFF, Gustav Mauritz Armfelt, Levnadsskildring, del I. Skrifter utgivna av Sv. litt. sällsk. i Finl. CCXII. Helsingfors 1930. VIII + 608 s.
Första delen av prof. C. v. Bonsdorffs länge bebådade, utförliga levnadsteckning över G. M. Armfelt utgör ett betydande och värdefullt tillskott i vår historisk-biografiska litteratur. Såsom förf. framhåller har denna volym svällt ut till ett slags mellanting mellan en detaljerad undersökning och en lång inledning till en framställning av Armfelts tre sista levnadsår i finländsk statstjänst. Trots TEGNÉRS förtjänstfulla monografi, om vilken det sagts att den utgör den bästa levnadsskildring som skrivits över någon enskild man i Sverige, innehåller prof. v. Bonsdorffs framställning av Arnfelts ungdom, gunstlingsperiod samt de därpå följande olycksåren mycket nytt. Om den förre vinnlagt sig om att teckna Armfelts gestalt i samband med de stora tilldragelser han bevittnat, granskar den senare den berömde gustavianens liv och verksamhet på närmare håll sådan han framträdde i förhållandet till sina egna. Under de senaste årtiondena har ett stort antal avhandlingar och källpublikationer offentliggjorts, som varit ägnade att utvidga vår kännedom om sagda tid. Denna litteratur har förf. kritiskt bearbetat främst förmyndarregeringens hållning till den s. k. Armfeltska konspirationen. Senare forskare ha därvidlag avvikit från Tegnérs uppfattning om sammansvärjningens alltigenom oskyldiga karaktär och - som det förefaller - överskattat dess betydelse. Utom en något objektivare syn därpå har man dock ej lyckats finna ytterligare belägg på en strängare förkastelsedom, - snarare tvärtom. Med ej fullt lika förmildrande förklaringar som Tegnér kommer förf. dock i det närmaste till samma resultat samt tillrättalägger flere osannolika antaganden ss. motiven för Armfelts avlägsnande från Sverige och det gustavianska partiets misstänkta samband med det Ebelska upploppet i jan. 1793. En närmare granskning av ryska ministern, Stackelbergs förbindelser med Gustav III:s förra vänner kunde sannolikt ytterligare klargöra det ryska hovets hållning med hänsyn till de stridande partierna. Förf. omtalar (ss. 315-317) A. Ehrenströms brev av jan. 1793 till J. F. Aminoff, vilket hade bort meddelas den ryske ministern, men huruvida Aminoff gjorde det, har författaren icke kunnat utröna. Ur Stackelbergs depescher framgår, att han genom annan person mottagit brevet, för vars innehåll han redogör i en av sina depescher. Samtidigt uppmanar han sin regering att icke blanda sig i Sveriges inre angelägenheter. Förf. har i sin framställning inskränkt sig till inhemska källor, men medger, dock, att utländska arkiv helt visst skulle innehålla värdefulla bidrag till Armfelts biografi. För huvuduppgiften, d. v. s. en ingående skildring av Armfelts enskilda liv, affärer och förhållande till sin familj, har det begagnade materialet varit mer än tillfylles. Det är en livfull och medryckande skildring prof. v. Bonsdorff lyckats ge av Gustav III:s mycket omskrivna, av livets med- och motgångar rikt prövade gunstling. Med intresse emotser man därför de senare delarna av detta förtjänstfulla och med största sakkunskap utförda arbete.
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
[ Artikelns början ]Systematisk förteckning | 1930 års register | Årgångsregister