Genos 64(1993), s. 60 (Urmakarsläkten Elfström)

Urmakarsläkten Elfström

Erik Elfström och Georg Luther, Helsingfors

Urmakargesällen Petter Elfström (1728-99) flyttade 1763 från Stockholm till Lovisa, där han blev mästare och etablerade sig som urmakare. Efterkommande till honom har i oavbruten följd ända till våra dagar varit urmakare i Finland, huvudsakligen i Viborg. Under de senaste decennierna har uren och urtillverkningen förändrats på ett revolutionerande sätt, likaså villkoren för urmakarnas verksamhet. Sedan några år får ingen med namnet Elfström följaktligen längre sin huvudsakliga utkomst av att tillverka, reparera eller sälja klockor, ehuru yrkeskunskapen lever kvar i släkten.

Namnet Elfström togs under andra hälften av 1600-talet av den ovan nämnde Petters farfar och hans syskon. Namnet återgår på Älvdalens församling i Dalarna, där de föddes och där deras far Gustavus Gustavi Trullerus Schedviensis (1621-71) var komminister. Han var bondson från Trollbo i Stora Skedvi församling, likaså i Dalarna. Där har släkten följts bakåt till hans farfar Erik Ottesson, som 1614 och 1615 svarade för gårdens bidrag till Älvsborgs lösen.

I Sverige har forskningarna kring släkten inte kunnat utsträckas till tapetmakaren Olof Elfströms (f. 1726, levde 1780, tab. 5 nedan) efterkommande. Talrika andra släkter har vid olika tider burit namnet Elfström i Sverige och Finland. Om dem ges inte uppgifter här. Ingen av de andra Elfströmar, som levat eller lever i Finland, torde höra till den släkt som skildras nedan.

Tabell 1

I Erik Ottesson, var 1614 och 1615 husbonde på Trollbo (Nygården) i Stora Skedvi (Kopparbergs län). Till Älvsborgs lösen erlade han 1614 skatt för två familjemedlemmar, två drängar och en piga. Följande år erlade han 3 daler.¹

II Söner till honom var troligen:
Gustaf Ersson, bonde. Tab. 2.
Matts Ersson, nämns i längderna för Älvsborgs lösen 1618-19 i Trollbo samtidigt med Gustaf Ersson, erlade båda åren 6 mark som "fattig" husbonde.¹ Han var nämndeman från 1631² och dog 1676. – Gift 1) med Barbro, död 1658: 2) 1659 med Brita Ersdotter, död 1675. Följande husbonde på Trollbo, Per Jönsson, f. 1626, var från Stora Klingsbo och gifte sig 1653 med Matts Erssons dotter Anna, f. 1623.³

Tabell 2

II Gustaf Ersson (troligen son till Erik Ottesson, tab. 1), kanske den son till Erik Ottesson, vilken 1615 liksom denne erlade 3 daler till Älvsborgs lösen. Nämns 1616 och 1617 ensam som husbonde i Trollbo (Nygården). Åren 1618 och 1619 nämns han som första och Matts Ersson som andra husbonde där. Gustaf Ersson erlade varje år 3 daler till Älvsborgs lösen.¹

III Son:
Gustavus Gustavi Schedviensis, på gravstenen Trullerus, f. på Trollbo 1621. Expektant i Västerås skola 1632, kandidatexamen där 25.6.1644. Prästvigd 25.7.1645 till kaplansadjunkt i Västerfärnebo, tjänade där till 1.5.1646. Efter att kyrkoherden i Älvdalen redan 18.2. s.å. hade bett att få herr Gustavus till medhjälpare och två gånger upprepat sin anhållan, blev denne 1648 komminister i Älvdalen (Kopparbergs län). Innehade åtminstone 1663 ett hemman i Blyberg och senare i Öster Myckeläng ett annat, som 1685 var öde. "Antecknad såsom god präst, synnerligen omtyckt av församlingen." Död i Älvdalen 8.1.1671, kallas på sin gravsten "designatus pastor".⁴ – Gift i Stora Skedvi 18.8.1650 med Margareta Hysing i hennes första gifte, f. 1629/30, begr. i Älvdalen 31.5.1685, dotter till länsmannen på Hysshyttan i Stora Skedvi Johan Göransson och Anna Nilsdotter samt omgift 1672 med makens efterträdare, komministern i Älvdalen Benedictus Olai Hellenius i hans första gifte, död 1714.

IV Barn, födda i Älvdalen, tog namnet Elfström⁴:
Anna, f. c. 1651, begr. i Sundborn 26.10.1735. – Gift i Stora Skedvi 24.9.1676 med Michel Danielsson på Danholm i Sundborn, död där i september 1700, 46 år gammal.
Johannes, f. 19.6.1652, kyrkoherde, död 1730. Tab. 3.
Margareta, f. i juli 1659, begr. i Stora Skedvi 2.3.1690. – Ogift.
Barbro, f. 25.8. 1661, död i Stora Skedvi 1703, efter 25.1., då hon uppgjorde sitt testamente. – Gift i Avesta 1679 (bröllopet hölls av hennes morbror, komministern där Erik Hysing) med organisten i Stora Skedvi Johan Hedman i hans första gifte, f. i Hedemora 1653, begr. i Stora Skedvi 25.3.1712.
Elisabet, f. 18.10.1663, död i Älvdalen i januari 1664.
Brita, f. 25.1.1665, död i Svärdsjö 14.5.1737. – Gift 1700 med organisten i Svärdsjö Samuel Samuelsson, f. i Svärdsjö i november 1667, begr. där 10.3.1731.
Elisabet, "upptogs av drottning Hedvig Eleonora, åtnjöt en vårdad uppfostran och var en vördnadsvärd kvinna, men blev av mannen illa bemött." – Gift med kyrkoherden i Skellefteå, prosten Petrus Anzenius i hans första gifte, f. på Frösön 1682, död i Skellefteå 29.12.1747.⁵

Tabell 3

IV Johannes Gustavi Elfström (son till Gustavus Gustavi Schedviensis, tab. 2), f. i Älvdalen 19.6.1652, student (wesmannus) i Uppsala 17.2.1675. Prosten Gustavus Elfvius i Rättvik anställde honom i februari 1680 med egna medel som adjunkt och informator för sina barn. Prästvigd 27.10. s.å., förblev adjunkt i Rättvik i 21 år och var samtidigt skolmästare i församlingen. Komminister i By 1701, utnämnd till kyrkoherde i Medåker (Västmanlands län) 9.8.1703, tillträdde tjänsten 1704. "Ägnade mycket tid åt kyrkans reparation och inventariers inköp." Köpte 1717 av sin son Gustav halva Röne rusthåll i Rönö by, Glanshammars socken. Överlät 1719 Medåkers församling till sin måg Johannes Emporelius, som efter sin utnämning inte höll sina löften om underhåll till svärfadern, utan kom i svåra tvister med både honom och församlingen. Johannes Elfström levde "stilla i församlingen" till sin död i Medåker 30.10.1730.⁶ – Gift 1682 med Anna Macklin, f. i Möklinta 6.4.1655, död i Medåker 6.11.1730, begr. där samtidigt med mannen 22.11. s.å., dotter till komministern i Möklinta Andreas Nicolai Mochlinius och Elisabet Elfvius i dennas första gifte.

V Barn, födda i Rättvik:⁶
Elisabet, döpt 27.4.1684, död i Västerås 1.3.1762. – Gift i Medåker 10.1.1720 med faderns efterträdare, kyrkoherden i Medåker Johannes Petri Emporelius, f. i Köping 4.5.1684, död i Medåker 2.6.1739.
Margareta, döpt 16.5.1686, död i Lundby 14.3.1761. – Gift i Medåker 12.6.1715 med adjunkten där, slutligen komministern i Lundby Olaus Matthiae Lundfors, f. i Lundby 8.9.1687, död där 1.9.1753.
Gustaf, döpt 9.9.1688. Blev i april 1711 slusskrivare vid Hjälmare slussverk, var 1717 skrivare på Ramshytte bruk och från 1720 bokhållare där. Fick genom sitt gifte rusthållet Röne i Rönö by, Glanshammar (Örebro län). Sålde 1717 hälften av Röne till sin far, den återgick senare till Gustaf. På grund av en balans om 11287 dr kmt i brukskassan beslagtogs hälften av Röne 22.8.1732 för generalmajoren, friherre Anders Lagercronas räkning. Andra hälften hade Gustaf Elfström 11.8. s.å. sålt till sin kusin, prosten i Glanshammar Gustaf Herdman (son till Barbro Elfström, tab. 2).⁷ Var slutligen tiondeinspektor för Strängnäs gymnasium. Torde ha avlidit barnlös före 1762, nämns inte tillsammans med Anna samt Margaretas och Johans barn i bouppteckningen efter sin barnlösa syster Elisabet.⁸ – Gift i Medåker 16.1.1715 med Margareta Silman i hennes andra gifte, döpt i Arboga 17.4.1672, död 1732, dotter till rådmannen i Arboga Lars Silman och Brita Brandes samt änka efter trumpetaren i Hageby Petter Holmsten. Som hustru till denne hade hon 1706 köpt Röne av löjtnant (Niklas?) Runmans änka Anna Lake.
Andreas, döpt 23.11.1690, död i Rättvik 18.1.1691.
Anna, döpt 17.2.1692, död i Västerås 8.4.1769. Hon måste fly från föräldrahemmet eftersom svågern Emporelius slagit och förolämpat henne. – Anna var förlovad med komministern i S:t Jakobs förs. i Stockholm Andreas Engellau, men förlovningen bröts med långa tvister som följd. Gift 21.1.1735 med skräddarmästaren och rådmannen i Västerås Petter Lundgren i hans andra gifte, begr. i Västerås 8.2.1744, blev 55 år.
Johan, döpt 9.9.1694, bokhållare, död 1737. Tab. 4.
Petrus, f. i mars 1698, död 1/2 vecka gammal, begr. i Rättvik 6.3. s.å.
Kristina, f. 1699, död 17 veckor gammal, begr. i Rättvik 21.1.1700.

Tabell 4

V Johan Elfström (son till Johannes Gustavi E., tab. 3), döpt i Rättvik 9.9.1694. Var 1717-19 skrivare på Yxe i Lindesbergs socken och 1722 gårdsfogde på Esplunda i Glanshammar. Dömdes följande år att för oklara poster i bokföringen erlägga 512 dr 8 1/2 öre kmt och 4 tunnor malt, sattes i bysättningshäkte då vid utsökningen egendom fanns bara för 106 dr 19 öre.⁹ Bodde därefter först i Glanshammar, 1724 hos brodern Gustaf på Röne och 1726 i Sörberga, samt 1728 på Stäholm i Munktorps socken. Var från 1731 bokhållare i Grafkrogen i Säterbo (Västmanlands län), dömdes 1733 att plikta 80 dr smt för lägersmål (det uä. barn som hade fötts 1731 var avlidet 1733).¹⁰ Död i Säterbo 1.5.1737. – Gift i Glanshammar 4.6.1721 med Margareta Ruth i prästgården (hos Johan Elfströms kusin, prosten Gustaf Herdman),¹¹ hon levde 1741 som änka i Säterbo.

VI Barn:
Anna Magdalena, f. i Glanshammar 9.5.1722, begr. i Medåker 5.1.1723.
Johan Gustaf, f. i Glanshammar 31.5.1724. Bodde 1738 i Västerås hos sin faster Anna och hennes man, rådmannen Petter Lundgren. Bodbetjänt hos rådman Magnus Schenström i Västerås 1740 och hos handelsman Lars Mallén i Köping 1742.¹² Dog troligen utan barn 1742, nämns inte i fastern Elisabets bouppteckning.⁸
Olof, f, 6.10.1726, tapetmakare, levde 1780. Tab. 5.
Petter, f. 4.4.1728, urmakare, död 1799. Tab. 6.
Anna Margareta, döpt i Säterbo 6.2.1732, begr. där 9.4. 1736.
Mauritz, f. i Säterbo 10.2.1734, död där 4.8. s.å., begr. 11.8. s.å. i sin farfars grav i Medåker.

Tabell 5

VI Olof Elfström (son till Johan E., tab. 4), f. i Glanshammar 6.10.1726. Lärgosse hos tapetmakaren Johan Salan i Köping från 1743, tapetmålargesäll där 24.10.1746, flyttade 1747 till Stockholm. Tapetmakare, fick 3.10.1748 rätt till burskap i Hedemora, men utnyttjade det inte "emedan jag ej här uti staden finner någre sådane göromål, varmed jag uti professionen behörigen mig nära och föda kan".¹³ Bodde dock kvar i Hedemora, där han kallas målare och 1766 tryckare. Flyttade med sin familj till Harakers socken och 1768 därifrån till fastern Anna i Västerås. Bodde 1769-77 på olika gårdar i Haraker, där Olof 1769 kallas trädgårdsdräng, och 1778-80 på Gåsaved i Ramnäs.¹⁴ Senare öden okända. – Gift med Anna Helena Fahlstedt, f. 5.7.1732, dotter till bokhållaren Bernhard Fahlstedt och A. C. Holsten. Olof Elfströms hustru nämns 1778 på Gåsaved i Ramnäs, men inte längre i mantalslängderna för 1779 och 1780.

VII Barn (deras öden har inte kunnat följas):
Anna Margareta, f. i Hedemora 17.6.1751, nämns inte längre i familjen i Harakers husförhörslängd 1768.
Johan Peter, f. i Hedemora 24.9.1755, troligen död som barn.
Johan Gustaf, f. i Hedemora 28.7.1757, flyttade 1768 med familjen till Västerås, nämns inte senare bland dess medlemmar.
Maria Eleonora, f. i Hedemora 5.10.1760, flyttade 1777 med föräldrarna till Ramnäs.
Stina Helena, död 4 veckor gammal i Hedemora 16.9.1766.
Johanna Catharina, f. i Haraker 1.6.1769, flyttade 1777 med föräldrarna till Ramnäs.
Olof Bernhard, f. i Haraker 16.3.1773, flyttade 1777 med föräldrarna till Ramnäs.

Tabell 6

VI Petter Elfström (son till Johan E., tab. 4), f. i Munktorp (Västmanlands län) 4.4.1728. Lärling hos urmakarmästaren Erik Sundberg i Stockholm 2.6.1747, fick gesällbrev 31.7.1752. Fortsatte att arbeta hos Sundberg, utförde 1760 arbete för mästaren Petter Ernst och 1763 för Augustin Bourdillon i Stockholm. Flyttade s.å. till Lovisa, fick 16.11.1763 rätt att utöva urmakaryrket där och köpte kornetten Anders Blombergs gård i staden. Upprättade en verkstad med en gesäll och två lärlingar, mästare och borgare i Lovisa 5.6.1765. Verkstaden utbyggdes till en fabrik med urtillverkning som styckearbete.¹⁵ Under åren 1764-66 tillverkades 5 fickur och 55 väggur, men 1771-85 endast 6 fick- och 16 väggur.¹⁶ Bisittare i kämnersrätten 1769-73, 1776-78 och 1782. År 1785 kallas Petter Elfström medellös och han flyttade 1787 till Viborg. Död där 29.12.1799.¹⁷ – Gift 1) i Stockholm 6.9.1752 med Anna Kristina Långström, död i Lovisa 1.1.1777, 48 år gammal; 2) i Lovisa 30.12.1777 med Maria Elisabet Poitzell, f. i Borgå landsförs. 24.5.1751, död i Viborg 26.10.1841, dotter till tullnären i Pellinge Herman Poitzell och Emerentia Wallander.¹⁸

VII Barn:
1. Anna Maria, f. i Stockholm 21.12.1752, död i Lovisa 23.10.1840. – Gift där 13.6.1791 med fältkommissarien Arvid Wilhelm Rehnberg, f. 1745, död i Lovisa 5.6.1803. Petter Elfströms hus i Lovisa övertogs vid hans bortflyttning av Anna Maria och torde ha sålts efter hennes mans död.
1. Johan Petter, f. i Stockholm 3.6.1754, död där i februari 1756 i koppor.
1. Johan Gustaf, f. 8.7.1757, urmakare, död 1808. Tab. 7.
1. Petter Ernst, f. 31.10.1760, urmakare, död 1812. Tab. 8.
1. Isak, f. i Lovisa 15.11.1764. Perukmakare, flyttade 1794 till Viborg. Död där 24.7.1825 som "fattig frisör". – Ogift.
2. Karl Henrik, f. i Lovisa 28.9.1778, död där 1.4.1779.
2. Karl Friedrich, f. i Lovisa 16.2.1780, död där 10.3. s.å.
2. Herman Friedrich, f. 27.8.1781, kollegieråd, död 1853. Tab. 22.

Tabell 7

VII Johan Gustaf Elfström (son till Petter E., tab. 6), f. i Stockholm 8.7.1757. Lärling hos urmakaren Anders Hulkovius i Viborg 1771, gesällbrev 1778, fortsatte att arbeta hos Hulkovius, troligen till 1781. Jaktbåtsman vid sjötullen i Lovisa 18.1.1782, besökare där 27.9. s.å., erhöll på egen begäran avsked 6.9.1789. Arbetade troligen vid sidan av tulltjänsten hos fadern i Lovisa, fick 21.12.1789 rätt att utöva urmakaryrket där. Framlade 9.8.1790 sitt mästarprov, ett fickur i silver, vann burskap som urmakarmästare i Lovisa 20.9.1791.¹⁹ Död där 19.11.1808.¹⁷ – Gift med Kristina Katarina Lindegren, f. i Lovisa 4.8.1763, död där 18.6.1826, dotter till tenngjutarmästaren i Lovisa Daniel Lindegren och hans första hustru Katarina Elisabet Boge i dennas andra gifte. Johan Gustaf Elfströms änka fortsatte urmakarrörelsen med Pehr Adolf Nordin (död 1818) som verkgesäll.

VIII Barn, födda i Lovisa:
Gustaf Wilhelm, f. 5.9.1785, död i Lovisa 2.8.1788.
Johanna Kristina, f. 20.7.1788, död i Lovisa 12.5.1789.
Katarina Charlotta, f. 7.4.1790, död i Lovisa 13.5.1793.
Fredrika Gustava, f. 16.7.1792, död i Lovisa 2.6.1793.
Fredrika Charlotta, f. 6.5.1794. – Gift i Lovisa 5.11.1815 med fältväbeln vid Nevska infanteriregementet Sergej Raskasjikov. De flyttade 1816 till Åbo.
Anna Maria, f. 14.7.1797, död i Lovisa 3.2.1834. – Gift i Lovisa 9.11.l8l5 med handelsmannen där Daniel Göhle, f. i Lovisa 4.7.1778, död där 8.8. 1836.
Inga Elisabet, f. 31.7.1800. Flyttade 1818 från Lovisa till Pockar i Lappträsk, där uppgifter om henne dock inte har stått att finna.

Tabell 8

VII Petter Ernst Elfström (son till Petter E., tab. 6), f. i Stockholm 31.10.1760. Urmakarlärling först hos sin far och från 1776 hos Jakob Falck i Helsingfors, urmakargesäll 16.12.1782. Fick 27.10.1783 rätt att utöva sitt yrke i Helsingfors, urmakarmästare där 15.6.1791 efter att som mästerstycke ha tillverkat ett fickur i silver. Köpte 1791 ett hus vid Stora Kyrkogatan, som efter flera inteckningar måste säljas c. 1800. Uppsade 1802 sitt burskap i Helsingfors och flyttade till Viborg, dit han redan 1797 hade levererat uret i stadstornet.²⁰ Urmakare i Viborg, död där 11.11.1812.¹⁷ – Gift i Helsingfors 21.8.1783 med Sara Maria Söderhamn, f. 1766, död i Viborg 16.10.1849, dotter till tullbesökaren i Abborfors Anders Söderhamn och Ebba Wikman. Petter Ernst Elfströms änka höll pensionat för ungkarlar i Viborg.

VIII Barn:
Maria Fredrika, f. i Helsingfors 24.6.1784, död i Viborg 18.3.1830. – Gift i S:t Petersburg med urmakargesällen, sedermera urmakaren i Celle (Hannover) Ernst Heinrich Bindseil. Maria Fredrika och tre barn till henne återvände på 1820-talet till Viborg, där hon försörjde sig med sömnadsarbete.
Lovisa Ulrika, f. i Helsingfors 5.7.1787, död där 19.9. 1797.
Maria Gustava, f. i Helsingfors 16.4.1789, död där 7.5. s.å.
Petter, f. i Helsingfors 17.5.1790, död där 16.5.1794.
Gustaf Adolf, f. i Helsingfors 4.9.1792, död som barn.
Carl (Charles) Christoffer, f. 28.8.1794, urmakare, död 1852. Tab. 9.
Petter Ernst, f. i Helsingfors 17.12.1797, död där 22.3.1801.
Gustava, f. i Helsingfors 22.2.1799, elev i Töchterschule i Viborg 1809-12, död i Viborg 7.7.1825. – Gift i Viborg 9.5.1822 med vicelandskamreraren och possessionaten Erik Johan Bäck, f. i Nykarleby 15.11.1792, död i Viborg 1.1.1861.
Petter, f. 14.1.1804, urmakare, död 1851. Tab. 10.

Tabell 9

VIII Carl (Charles) Christoffer Elfström (son till Petter Ernst E., tab. 8), f. i Helsingfors 28.8.1794. Lärling hos sin mosters man, urmakaren Christoffer Winberg i S:t Petersburg, gesäll. Urmakarmästare i Viborg 20.6.1820, fortsatte faderns verksamhet i det hus vid Vakttornsgatan han övertog från sin mor. Skötte uret i stadshustornet och levererade golvur bl.a. till hovrätten och länsstyrelsen.²¹ Han var 1835 en av stadens äldste, hörde 1845 till grundarna av sparbanken i Viborg och blev rådman där 11.8.1847. Verkade också som auktionsförrättare i Viborg och hörde till direktionen för Viborgs läns arbets- och korrektionsinrättning i Pantsarlax.¹⁷ Död i Viborg 9.5.1852. – Gift i Viborg 15.2.1821 med Maria Elisabet Baltrusch, f. i Viborg 27.6. 1803, elev i Töchterschule där 1813-17, död där 18.3.1889, dotter till kopparsmeden i Viborg Karl Gottlieb Baltrusch och Charlotta Elisabet Ahl i dennas andra gifte. Hon fortsatte som änka sin mans urmakeriverksamhet med verkgesällerna August Robert Lindroth 1852-54 och Karl Robert Lax 1854-61.

IX Barn, födda i Viborg:
Carl Edvard, f. 14.11.1821. Elev i kretsskolan i Viborg, i gymnasiet där 26.8.1836, student (vib.) i Helsingfors 11.11.1841, fil. kand. 1846, fil. mag. 1847. Lärare i tyska vid gymnasiet i Kuopio dec. 1848 - mars 1853, tf. lärare vid lägre elementarskolan i Viborg i okt. 1854, ordinarie i febr. 1855, lärare i tyska vid civilgymnasiet i Viborg i mars 1858, tjänstledig för sjuklighet från 1861 till 1863, då han tog avsked. Höll 1853-60 i Viborg en privat tysk pensionatsskola och från 1871 en tysk elementarskola, som 1875 hade 28 elever.²² Var vid sidan av lärarverksamheten tysk och rysk translator vid hovrätten, skötte stadens lånebibliotek samt var från 1881 pressombudsman. Upprättade 1859 en fotografiateljé i Viborg, som han snart överlät till sin syster Caroline. Översatte Runebergs Julkvällen och Kan ej till tyska samt utgav som förläggare 1875 en ny illustrerad upplaga av Ludwig Heinrich Nicolaijs 1806 tryckta diktverk "Das Landgut Monrepos". Död i Viborg 29.7.1883. – Gift i Viborg 30.7.1873 med Constance Elisabet Bernitz, f. i Fredrikshamn 14.3.1835, död i Viborg 22.2.1889, dotter till kronofogden i Jääskis härad, kollegieassessorn Alexander Fredrik Bernitz och hans första hustru Constantia Stewen. Äktenskapet var barnlöst.
Henriette Amalie, f. 22.8.1823, död i Viborg 9.2.1834.
Caroline Charlotte Auguste, f. 27.11.1826, elev i Maria Freys småbarnsskola, sedan i Dorothea von Rechenbergs flickskola i Viborg, död i Viborg 11.10.1881. – Gift där 5.12.1847 med handelsmannen i Viborg Hermann Wilhelm Becker från Lybeck, f. 11.8.1818, död i Viborg 8.8.1858. Som änka upprättade Caroline Becker en butik för sömnadsprodukter och leksaker samt fortsatte till 1862 sin brors fotografiateljé som Finlands första kvinnliga yrkesfotograf.
Wilhelmine Louise, f. 1.11.1828, elev i Töchterschule i Viborg 1841-45. Höll tillsammans med systern Elisabet en småbarnsskola i Viborg 1852-57 och var en tid föreståndarinna i ett uppfostringshem för föräldralösa barn. Sedan sällskapsdam, guvernant och hushållsföreståndarinna i familjerna von Mend, Hackman, Frey, von Knorring, von Daehn och Boucht. Wilhelmine Elfström sammanställde 1890 uppgifter om släkten Elfström i en handskriven familjekrönika på tyska. Död i Viborg 3.7.1915. – Ogift.
Elisabet Viktorine Marie, f. 20.6.1834, elev i Dorothea von Rechenbergs flickskola. Höll med systern Wilhelmine småbarnsskola i Viborg 1852-57, död i Viborg 29.9.1897. – Gift i Viborg 13.10.1861 med verkgesällen i moderns urmakeri Karl Robert Lax, f. i Pojo 12.5.1828. Han fick mästarbrev 1861 och arrenderade därefter som borgare i Viborg den Elfströmska urmakeriverkstaden till 1871. Död i Helsingfors 29.5.1875.
Ida Adeline Aurora, f. 10.6.1840, elev i Dorothea von Rechenbergs flickskola. Höll småbarnsskola i Viborg 1858-60, var därefter lärarinna i teckning, kalligrafi och handarbete i olika skolor i Viborg samt tidvis föreståndarinna i tyska privatskolor där. Utövade som konstnär teckning och måleri. Död i Helsingfors 7.6.1896. – Ogift.

Tabell 10

VIII Petter Elfström (son till Petter Ernst E., tab. 8), f. i Viborg 14.1.1804. Lärling hos sin mosters man, urmakaren i S:t Petersburg Christoffer Winberg 1817, efter hans död 1818 hos hans son Carl Christoffer Winberg där, gesällbrev 1823. Arbetade hos sin bror Charles (tab. 9) i Viborg, sedan åter hos Winberg. Urmakarmästare i Fredrikshamn 16.6.1827 med ett cylinderfickur som mästerstycke, borgare där 18.7. s.å. Flyttade 1828 till Helsingfors och därifrån 1834 till Tavastehus, där han förestod Johan Lindströms urmakeri efter dennes död. Återvände 1838 till Helsingfors, bodde som "f.d. urmakare" i Gammelstaden utanför stadsgränsen, synbarligen i sin hustrus barndomshem. Flyttade 1840 vidare till Borgå och därifrån 1846 till Heinola, borgare och urmakare på båda orterna. Verkade även som organist och musikant. Var enligt brordottern Wilhelmines familjekrönika "moderns älskling, lat i att lära sig, mycket musikalisk".¹⁷ Död i Heinola 27.3.1851. – Gift i Helsinge 8.7.1830 med Fredrika Åström från Gammelstaden, f. 9.10.1806, död i Heinola 8.6.1848, dotter till bokhållaren Hans Åström och Anna Lena Jung.

IX Barn (omhändertogs efter föräldrarnas död av farbrodern Charles Elfström i Viborg. När de fyllt 12 år placerades de i hantverkslära, flera av dem i S:t Petersburg)¹⁷:
Maria Fredrika, f. i Helsingfors 26.9.1831, flyttade 1851 från Heinola till S:t Petersburg, död där 21.8.1859 i lungsot. – Ogift.
Karl Petter, f. i Helsingfors 21.12.1832, död i Tavastehus 9.1.1836.
Emilia, f. i Helsingfors 19.10.1834, död i Tavastehus 10.1.1836.
Gustava, f. 7.1.1837, bodde efter föräldrarnas död hos sin farbror i Viborg, arbetade i hans svägerskas Amelie Pelenkins (f. Baltrusch) stråhattsfabrik. Flyttade 1854 till S:t Petersburg, död där 17.8.1882. – Gift 1) i S:t Petersburg 1861 (lysning 2.7.) med hovtjänaren Vasilij Anisimov, som dog i lungsot, varefter änkan fick en månatlig pension om 10 rubel; 2) i S:t Petersburg 18.12.1877 med handelsmannen där Emanuel Bergman, f. i Hessen-Darmstadt 6.3.1844. Han överlevde sin hustru.
Peter Ferdinand, f. 10.3.1839, urmakare, död 1907. Tab. 11.
Carl Constantin, f. i Borgå 8.4.1841, lärling hos silverarbetarmästaren Fredrik Björk i S:t Petersburg, sedan silverarbetare där åtminstone till 1865. Reste vidare, dog enligt en uppgift i släktanteckningarna i Ryssland, enligt en annan som emigrant i Amerika.
Edvard, f. i Borgå 25.1.1843. guldarbetare i S:t Petersburg, död där 2.12.1876. – Gift i S:t Petersburg 3.12.1867 med Ottilia Lina Jankovsky eller Daniel, f. c. 1840. Hennes far var borgare i Mitau.
Fridolf, f. i Borgå 26.12.1845. Korvmakare i S:t Petersburg, arbetade hos hovkorvmakaren Hoffman. Död i S:t Petersburg 15.4.1903. – Ogift.

Tabell 11

IX Peter Ferdinand Elfström (son till Petter E., tab. 10), f. 10.3.1839. Lärling hos urmakarmästaren Jakob Johan Danielsen (från Norge) i S:t Petersburg 1852, gesäll 1858. I tjänst hos olika urmakare i S:t Petersburg, urmakarmästare 1864. Självständig urmakare i S:t Petersburg under en kort tid, utförde sedan hemarbete för urfirmor i staden. Flyttade 1872 till Viborg, där han köpte sin farbrors, Charles Elfströms (tab. 8) tidigare affär och fick burskap 22.3.1876. Stadsurmakare i Viborg. Tillverkade 1886 för navigationsskolan i Raumo ett precisionsväggur, som kunde visa stjärn- och soltid (det finns nu i sjöfartsmuseet på Vrakholmen i Helsingfors). Ekonomiska svårigheter ledde 1890 till konkurs, men med vänners bistånd återköptes vid konkursauktionen verktygen och verkstadens materiallager, så att Peter Ferdinand kunde fortsätta verksamheten. Han sålde 1904 affären till sina söner Rudolf och Georg, men Peter Ferdinand fortsatt att arbeta där i den utsträckning en försämrad hälsa tillät. Död i Viborg 24.1.1907.¹⁷ – Gift i S:t Petersburg 28.7.1861 med Leontine Wilhelmine Haase, f. där 19.2.1839, död i Viborg 6.4.1911, dotter till guldarbetaren i S:t Petersburg (troligen Theodor) Haase.

X Barn¹⁷:
Alide Alexandrine, f. i S:t Petersburg 5.11.1866. Kontorist, bokförare och korrespondent i Viborg, senare i S:t Petersburg. Övergick till ortodox tro, död i Moskva 17.11.1914. – Gift med kaptenen Nikolai Wachramejev, död 1914.
Oskar, f. i S:t Petersburg 1868, död där 1870.
Rosalie Adelheid, f. i Viborg 24.7.1872. Tjänade från 1888 i Vera Tahts affär, som tillverkade dam- och barnunderkläder, skötte före sitt äktenskap dess försäljningsfilialer i Helsingfors och om somrarna i Terijoki. Död i Viborg 13.8.1934. – Gift i Viborg 24.7.1897 med skräddarmästaren i Viborg Carl Henrik Georg Haschke, f. i Viborg 12.2.1872, död där 7.5.1919.
Conrad Samuel, f. 12.11.1875, urmakare, död 1936. Tab. 12.
Hugo Rudolf, f. 20.10.1877, urmakare, död 1950. Tab. 15.
Georg Christian Fredrik, f. 8.3.1881, urmakare, död 1964. Tab. 21.

Tabell 12

X Conrad Samuel Elfström (son till Peter Ferdinand E., tab. 11), f. i Viborg 12.11.1875, genomgick folkskolan, elev i Viborgs svenska lyceum 1887-88. Därefter lärling hos fadern, senare i tjänst hos urmakare i S:t Petersburg, fullgjorde 1897-1900 sin värnplikt i Finska dragonregementet, där han befordrades till fältväbel. Arbetade därefter i faderns verkstad i Viborg, senare hos J. F. Widemark i Helsingfors och i Stockholm. Återvände till Helsingfors, där han arbetare hos Lindroos & Flodström och efter ägarens död skötte detta företag 1911-17 tillsammans med en kompanjon. Verkställande direktör i Oy Suomen Kellosepät Ab från 1919 till 1933, då han flyttade till Hangö, där han upprättade en urmakeriaffär. Död i Hangö 13.4.1936.²³ – Gift i Helsingfors 20.9.1905 med Rosa Hagar Alina Blom, f. i Åbo 4.11.1879, död i Helsingfors 19.10.1948, dotter till fältväbeln, sedermera handelsmannen i Åbo Johan Ferdinand Blom och Maria Elisabet Lindroos.

XI Barn:
Bertel Conrad Eugen, f. 28.7.1906, urmakare, död 1941. Tab. 13.

Tabell 13

XI Bertel Conrad Eugen Elfström (son till Conrad Samuel E., tab. 12), f. i Helsingfors 28.7.1906, elev i Svenska lyceum där 1917-22. Sedan i urmakarlära hos sin far, arbetade efter lärotiden under denne i Oy Suomen Kellosepät Ab och från 1933 i hans urmakeriaffär i Hangö. Fortsatte efter faderns död 1936 hans företag i Hangö och flyttade verksamhet till Helsingfors 1940, då Hangö hade arrenderats till Sovjetunionen.²³ Bertel Elfström försvann när sovjettrupper den 19.7.1941 intog Hästö-Busö (österom Hangö), där hans truppförband befann sig, han blev sedermera dödförklarad. – Gift i Helsingfors 15.5.1937 med Ruth Ragnhild Regina Krohnberg, f. i Helsingfors 8.12.1907, död där 22.10.1975, dotter till affärsmannen i Helsingfors Mikael Krohnberg och Ida Regina Rönnman.

XII Barn:
Leif-Peter Eugen, f. 28.6.1939, ingenjör. Tab. 14.

Tabell 14

XII Leif-Peter Eugen Elfström (son till Bertel Conrad Eugen E., tab. 13), f. i Helsingfors 28.6.1939. Elev i Nya svenska läroverket i Helsingfors 1950, student 1961. Elev i Tekniska läroverket i Helsingfors, ingenjör 1967. Anställd vid Wärtsilä Ab (varvet i Helsingfors) 1966-70, vid Esso Ab 1970-73. Sedan 1974 rationaliseringsingenjör vid Wärtsilä Ab, sedermera Kvaerner Masa-Yards Ab, Helsingforsvarvet. – Gift i Helsingfors 22.7.1968 med Barbro Ann-Gerd Timgren, f. i Falköping, Sverige, 4.10.1944, dotter till direktören i Helsingfors Folmer Wilhelm Timgren och Gerda Alexandra Granqvist.

XIII Barn:
Björn Peter, f. i Helsingfors 8.5.1969, student vid Lönnbeckska gymnasiet 1988, studerar i Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Kim Bertel, f. i Helsingfors 20.11.1971. Rörmontör vid Kvaerner Masa-Yards Ab, Helsingforsvarvet.

Tabell 15

X Hugo Rudolf Elfström (son till Peter Ferdinand E., tab. 11), f. i Viborg 20.10.1877, genomgick folkskola i Viborg, elev i Viborgs svenska lyceum 1889-93. I urmakarlära hos fadern 1893, gesäll 3.12.1896. Fortsatte att arbeta hos fadern och köpte 1904 tillsammans med brodern Georg (tab. 21) faderns affär, som därefter bar namnet Bröderna R & G Elfström. Affären, som under faderns tid hade flyttats flera gånger, verkade från 1914 vid Alexandersgatan 10 i stadens centrum. Klockor och andra instrument importerades för försäljning och firman upprättade partihandelsverksamhet med försäljning till andra urmakare i Karelen. Liksom under faderns tid skötte firman stadens ur. Bröderna Rudolf och Georg Elfström tillverkade tillsammans ett precisionsväggur med en månads gångtid, det blev färdigt 1910. För ett precisionsur med Strasserverk fick Rudolf Elfström 1931 mästarbrev av Finlands Urmakarförbund. Under vinterkriget förintades verkstaden 2.2.1940 av en bomb, men firmans verksamhet återupprättades i Helsingfors, där den från september 1940 verkade vid S. Esplanadgatan 22. I stället för sitt mästareur, som gick förlorat 1940, byggde Rudolf Elfström 1946 efter egna ritningar ett nytt ur med elektrisk uppdragning och gång (det finns nu i urmuseet i Esbo). Han var stiftande medlem i Finlands Urmakarförbund, styrelsemedlem 1918-45 och ordförande 1924-26 samt kallades 1936 till hedersledamot och tilldelades 1938 rangen av stormästare. Företrädde förbundet i Nordisk Urmakerförbund till 1946, då det kallade honom till hedersledamot. Medlem i urmakarskolans styrelse, främjade aktivt utbildningen av krigsinvalider och donerade 1947 på sin 70-årsdag 100 000 mark till Finlands Urmakarförbund som stipendiefond för studier i urmakarskolan. Medlem av kyrkorådet i Viborgs tyska församling 1913-34, principal i Sparbanken i Viborg 1914-39 samt i Sparbanken Torkel 1940-50. R FVR 1943. Sångare och cellist, aktiv inom Dramatiska klubben i Viborg, hedersledamot i den 1935. Ägde 1920-40 en villa på Lihaniemi i Viborgs landsförsamling. Död i Helsingfors 25.2.1950 [23]. – Gift i Viborg 23.10.1904 med Lovisa Holmlund, f. i Viborg 11.12.1876, död i Helsingfors 9.1.1981 (104 år gammal), dotter till bokbindarmästaren i Viborg Frans Julius August Holmlund och Aurora Amalia Rönn. Före sitt äktenskap var Lovisa Holmlund anställd i telefoncentralen i Viborg.

XI Barn:
Karl Rudolf, f. 23.5.1906, urmakare, död 1982. Tab. 16.
Erik, f. 8.4.1911, urmakare. Tab. 19.

Tabell 16

XI Karl Rudolf Elfström (son till Hugo Rudolf E., tab. 15), f. i Viborg 23.5.1906, elev i Viborgs svenska lyceum 1917-22. Sedan i urmakarlära hos sin far och farbror i Viborg, gesäll 1929. Fortsatte att arbeta i familjefirman i Viborg, från 1940 i Helsingfors. Fick 1949 mästarbrev av Hantverks- och Industriföreningen där. Blev vid faderns död 1950 delägare i firman, som efter farbrodern Georgs utträde 1957 drevs av Karl och hans bror Erik (tab. 19) med namnet Bröderna Elfström. Centralhandelskammarens förtjänsttecken i guld för 40 års tjänst 1963 (vid familjeföretagets 200-årsjubileum) samt för 50 års tjänst 1973. På grund av delägarnas ålder nedlades verksamheten 31.12.1979 [23]. Död i Helsingfors 9.10.1982. – Gift i Helsingfors 16.12.1944 med sin kusin Karin Ingeborg Holmlund, f. i Viborg 19.5.1910, död i Helsingfors 25.1.1983, dotter till bokbindaren i Viborg Karl Hjalmar Holmlund och Aina Sofia Ivaska.

XII Barn, födda i Helsingfors:
Kaj Erik, f. 13.2.1947, merkonom. Tab. 17.
Kurt Peter, f. 13.6.1950, urmakare, chaufför. Tab. 18.

Tabell 17

XII Kaj Erik Elfström (son till Karl Rudolf E., tab. 16), f. i Helsingfors 13.2.1947, elev i Svenska lyceum där till 1966, sedan i Svenska handelsinstitutet där, merkonom 1970. Anställd vid Oy Huber Ab i Helsingfors från 1970. – Gift 1) i Helsingfors 29.5.1971 med Riitta Marjatta Wallenius, f. i Helsingfors 13.9.1951, skilda 1973; 2) i Helsingfors 29.3.1975 med Eeva-Liisa Rantanen, f. i Tammela 23.12.1948, elev i Forssan yhteislyseo till 1966, kontorist hos Oy Schauman Ab 1969-76, dotter till småbrukaren Esko Elias Rantanen och Saima Manninen.

XIII Barn i andra giftet, f. i Helsingfors:
Tom Peter, f. 10.3.1976.
Heidi Maria, f. 29.1.1980.

Tabell 18

XII Kurt Peter Elfström (son till Karl Rudolf E., tab. 16), f. i Helsingfors 13.6.1950, elev i Svenska lyceum där 1961-66, i urmakarskolan i Hagalund 1967, avgångsbetyg 17.12.1969. Tjänade i urmakarfirman Bröderna Elfström i Helsingfors 1970-78 och verkade som självständig urmakare där 1.1.1979-31.12.1990. Busschaufför vid Helsingfors trafikverk sedan 26.4.1991. – Gift i Nurmijärvi 25.7.1974 med kontoristen Marjo Riitta Kivelä, f. i Nurmijärvi 25.2.1956, skilda 1992. Hon är dotter till timmermannen Veikko Alpo Kalevi Kivelä och kontoristen Anja Maria, f. Helminen.

XIII Barn:
Annika Kristiina, f. i Vanda 28.11.1976.
Markus Peter, f. i Vanda 11.2.1979.
Birgitta Karin, f. i Nurmijärvi 17.8.1987.

Tabell 19

XI Erik Elfström (son till Hugo Rudolf E., tab. 15), f. i Viborg 8.4.1911, elev i Viborgs svenska lyceum 1921-27. I urmakarlära hos sin far och farbror från 1927, gesäll 1931. Arbetade 1937-38 i urfabriken Eterna i Schweiz, i övrigt i familjefirman i Viborg, från 1940 i Helsingfors. Delägare i firman efter faderns död 1950, den ombildades 1957 till "Bröderna Elfström" och ägdes därefter av Karl (tab. 15) och Erik Elfström tills den nedlades 31.12.1979 på grund av delägarnas ålder och försvagade hälsa. Fortsatte under 1980-talet att i sitt hem reparera gamla ur. Styrelsemedlem i Finlands urmakarförbund 1945-76, i Helsingfors urmakarförening 1958-64 och i Stiftelsen för främjande av urmakarkonsten 1952-75 (viceordförande 1952-54). Styrelsemedlem i Nordisk urmakerforbund 1947-75 (viceordförande 1962-65), fick 1981 detta förbunds förtjänsttecken Artur Johnssons-medaljen i guld. Urmakarförbundets förtjänsttecken i silver 1956, i guld 1966, hedersledamot 1985. Hedersmedlem i Stockholms urmakarämbete 1985. Centralhandelskammarens förtjänsttecken i guld för 35 års tjänst 1963 (vid familjeföretagets 200-årsjubileum) samt för 45 års tjänst 1973. FL förtjänstkors 1969. Principal i sparbanken Torkel 1950-76. Har samlat ett omfattande släktarkiv samt skildrat sin släkt och dess urmakarverksamhet i tidskriften Kelloseppä. Svarar för uppgifterna om Finland och S:t Petersburg i matrikeln över urmakare före 1900 i Sverige och Finland ("Urmakare och klockor under äldre tider", under arbete). – Gift i Jyväskylä 25.8.1946 med Taimi Tellervo Närhi, f. i Saarijärvi 25.7.1921, student i Jyväskylän yhteislyseo 1941, ekonomexamen i Kauppakorkeakoulu (Helsingfors) 1946, bokförare och korrespondent i uraffären Bröderna Elfström från 1957, död i Helsingfors 19.12.1969, dotter till snickaren Eelis Pekka Närhi och Selma Katri Tirkkonen. Taimi Elfström samlade under mångåriga forskningar uppgifter om urmakare i Finland genom tiderna. Hennes bok "Kellosepät Suomessa vuosina 1600-1875" utgavs 1976 och fortsättningen "Kellosepät Suomessa vuosina 1875-1925" (kompletterad av dottern Ritva) 1979.

XII Barn, födda i Helsingfors:
Ritva-Leena, f. 14.2.1948, elev i Helsingin suomalainen yhteiskoulu, student 1967. Forskningsbiträde i vattenstyrelsens byrå för vattenforskning. Kandidat i naturvetenskaperna vid Helsingfors universitet 1978. Hon fortsatte och kompletterade sin mors matrikel över urmakare i Finland. Anställd i Akademiska bokhandeln i Helsingfors sedan 1989. – Gift i Helsingfors 21.3.1987 med Jouko Sakari Martikainen, f. i Ilomants 1.3.1944.
Ulla-Marja, f. 3.12.1950, elev i Pohjois-Haagan yhteiskoulu, student 1969, akademisk sekreterarexamen i Kauppakorkeakoulu (Helsingfors) 1947. Anställd i Oy Stockmann Ab sedan 1973.
Per-Erik, f. 23.3.1954, lärare. Tab. 20.

Tabell 20

XII Per-Erik Elfström (son till Erik E., tab. 19), f. i Helsingfors 23.3.1954, elev i Etelä-Kaarelan yhteiskoulu i Helsingfors 1966, student 1974. Klasslärarexamen vid Högskolan i Joensuu 1978. Grundskollärare i Lieksa 1978-80, i Lappajärvi 1980-82, och i Siilinjärvi sedan 1982. – Gift i Kaavi 25.3.1978 med Anja Irene Räsänen, f. i Kaavi 19.4.1951, student vid Juankosken lukio 1970, hushålls- och textilarbetslärarexamen 1978 vid Joensuu högskola avdelning i Nyslott, lärare i Kuusankoski 1977-78, i Nurmes 1979-80, i Lappajärvi 1980-81 och i Siilinjärvi från 1982, dotter till lantbrukaren i Kaavi Kaarlo Räsänen och Katri, f. Räsänen.

XIII Barn:
Henna Mirva Hannele, f. i Lieksa 29.11.1978.
Jukka Marko Tapani, f. i Lappajärvi 8.2.1981.

Tabell 21

X Georg Christian Fredrik Elfström (son till Peter Ferdinand E., tab. 11), f. i Viborg 8.3.1881, elev i Viborgs svenska lyceum 1892-98. Sedan i urmakarlära hos sin far, gesäll 1901. Arbetade därefter hos fadern, vars affär han och brodern Rudolf (tab. 15) övertog 1904 och fortsatte under namnet Bröderna R & G Elfström. Bröderna tillverkade 1910 tillsammans ett precisionsväggur. Georg Elfström ledde 1925 den omfattande och svåra reparationen av Könni-uret (som 1848 hade ersatt P. E. Elfströms – tab. 8 – klocka) i stadstornet. Byggde 1931 ett precisionsur med Grahamgång, för vilket han 1932 fick mästarbrev av urmakarförbundet.²⁴ Under vinterkriget avbröts hans arbete på att för borttransport packa ned verktyg och varor 2.2. 1940 av flyglarm och butiken förstördes helt av en bomb någon minut efter att Georg Elfström begett sig i bombskydd. Affären upprättades 1940 på nytt i Helsingfors och Georg fortsatte att arbeta i företaget till 1957, då det övertogs av brorsönerna Karl (tab. 16) och Erik Elfström (tab. 19). Trots försvagad hälsa fortsatte han därefter att i sitt hem reparera gamla ur. Styrelsemedlem i Viipurin Kello- ja kultaseppäyhdistys från dess stiftande 1920 till 1940, sekreterare i Industriföreningen i Viborg. Ägde 1917-40 en villa på Petäjänsaari vid Lihaniemi utanför Viborg. Urmakarförbundets förtjänsttecken i guld 1956, Centralhandelskammarens förtjänsttecken i guld för 60 års tjänst 1963 (vid familjeföretagets 200-årsjubileum). Död i Helsingfors 15.3.1964.²³ – Gift i Stockholm 26.7.1908 med Hulda Maria Enander, f. i Stockholm 16.3.1874, död i Helsingfors 26.4.1951, dotter till tobaksfabrikören i Stockholm Rudolf Enander och Hilma Hilding.

XI Barn:
Inga Margareta, f. i Viborg 29.11.1909, elev i Svenska flickskolan i Viborg 1919, student 1928. Studerade litteratur och konsthistoria vid Helsingors universitet. Gift i Stockholm 20.4.1930 med sin kusin, redaktören, filosofie licentiaten Bo Fredrik Enander, f. 26.7.1904, död i Stockholm 27.6.1960. Deras son Håkan Enander, f. 1938, är urmakarmästare i Stockholm.

Tabell 22

VII Herman Friedrich Elfström (son till Petter E., tab. 6), f. i Lovisa 27.8.1781. Var 1802 kanslist i kameralhovet i Viborg, tjänade sedan i ryska militärens proviantverk där. Hade 1808-10 kollegiesekreterares rang samt var 1816-22 titulärråd, 1825-29 kollegieassessor, 1830-35 hovråd och från 1836 kollegieråd. Död i Viborg 23.5.1853. – Gift där 26.3.1808 med Kristina Albertina Logren, f. i Vederlax 20.9.1790, död i Viborg 16.4.1818, dotter till lantmätaren, titulärrådet Mikael Logren och Anna Kristina Salmén.²⁵ Efter hustruns död sköttes Herman Friedrich Elfströms hushåll och barn av hans mor.

VIII Barn, födda i Viborg:
Fredrik Wihelm, f. 23.5.1808, elev i kretsskolan och 1823-24 i Viborgs gymnasium, student (vib.) i Åbo i juni 1827. Studerare lantmäteri, dog enligt släktanteckningarna som student. – Ogift.
Amalia Wilhelmina, f. 18.12.1810, elev i Töchterschule i Viborg 1822-25, död 21.4.1862. – Gift i Viborg 10.11.1835 med proviantkommissionären, sedermera hovrådet Alexander Emanuel Winter i hans andra gifte, f. i Fredrikshamn 8.5.1801, död i Vasa 19.3.1879.
Maria Lovisa (Louise), f. 12.1.1814, elev i Töchterschule i Viborg 1824-29, död i Viborg 23.3.1898. – Gift där 11.4.1833 med lanträntmästaren i Viborgs län Gustaf Ferdinand Ahrenberg, f. i Åbo 18.6.1802, död i Viborg 30.6.1881.
Elisabet Adelaide (Adèle), f. 8.3.1816, elev i Töchterschule i Viborg 1826-30, bodde hos sin far och sedan hos systern Louise, död i Viborg 11.5.1898. – Ogift.
Alexandra Emilia, f. 6.1.1818, död i Viborg 15.6.1819.

Noter

[1] SRA: Älvsborgs lösen, Dalarna, vol. 45 A (1614) IV a: 28 v; 45 B (1615) VII: 75 v; 46 (1616) III: 125 r; 47 (1617) III: 108 r 48 (1618) III: 98 v; 49 (1619) III: 145 v (Meddelande av riddarhusgenealogen Pontus Möller).

[2] SRA: Svea hovrätt, Hedemora domsagas dombok I s. 730.

[3] Anteckningar om Trollbo ur Stora Skedvi äldsta kyrkbok, kopia i Erik Elfströms ägo.

[4] Joh. Fr. Muncktell, Westerås Stifts Herdaminne II, Upsala 1844, s. 364, 365; Gunnar Ekström, Västerås stifts herdaminne II: 1, Västerås 1971, s. 341.

[5] Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne III, Uppsala 1925, s. 307-309.

[6] Gösta Hansson & Leon Herzog, Västerås stifts herdaminne II: 2, Västerås 1990, s. 271, 272, 292, 293. SRA: Svea hovrätt, Örebro län 76, 25.6.1722.

[7] SRA: Svea hovrätt, Västm. 70: Åkerbo härad 25.5.1711; Länsstyrelsen i Örebro; mantalslängder för Nora 1717-29.

[8] Västerås stads arkiv: bouppteckningar F III: a 17. Ekström, a.a., s. 112.

[9] Länsstyrelsen i Örebro, landskansliet A II a: 23, protokoll 2.9.1723.

[10] SRA: Svea hovrätt, Åkerbo härads ting 19.9.1733 A I 19.

[11] Hansson & Herzog, a.a., s. 272.

[12] Husförhörslängder: Västerås och Köping.

[13] Västerås stads arkiv: F I: 27 1752.

[14] Husförhörs- och mantalslängder för Hedemora, Västerås, Haraker, Ramnäs.

[15] SRA: Kommerskollegium: Lovisa hallrätts protokoll 16.11.1763, 5.6.1765.

[16] Gabriel Nikander, Lovisa stads historia I, Lovisa 1930, s. 229. Av Petter Elfströms produktion finns bevarade en väggpendyl, tre fickur och tio golvur, av vilka ett finns i Lovisa rådhus, ett i Kristinestads och ett i Urajärvi museum.

[17] Taimi Elfström, Kellosepät Suomessa vuosina 1600-1875, Helsinki 1976, s. 14, 15; Erik Elfström, Kellosepäntaitoa vuodesta 1747 vuoteen 1980, Kelloseppä, 1980, s. 16-21, 61-66, 104-109.

[18] Eino Tamelander, Poitzell, eräs tullimiessuku 1700-luvulla, Tullilehti 1937, s. 130-132.

[19] RA: Eino Tamelanders samling. I Lovisa stads museum finns Johan Gustaf Elfströms mästareur och i Borgå stads museum ett väggur tillverkat av honom.

[20] Petter Ernst Elfströms ur i Viborgs stadstorn ersattes 1848 med ett nytt, tillverkat av Johan Yli-Könni i Ilmola. Två golvur av Petter Ernst Elfström var kända före 1940, båda i privat ägo.

[21] Ett golvur tillverkat av Charles Elfström finns på Kullo gård i Borgå socken.

[22] Matthias Akiander, Skolverket inom fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, Helsingfors 1866, s. 281, 350, 353; J. W. Ruuth, Viborgs stads historia, Helsingfors 1906, s. 884, 886.

[23] Ritva Elfström & Taimi Elfström, Kellosepät Suomessa vuosina 1875-1925, (Helsinki 1979), s. 11; Erik Elfström, a.a.

[24] Av tre precisionsur kunde 1940 bara ett medtas från Viborg, de andra måste lämnas kvar och gick förlorade. Genom lottdragning utvaldes Georg Elfströms mästarprov. Det ägs numera av hans dotterson, urmakarmästaren Håkan Enander i Stockholm.

[25] Meddelande av pol. mag. Kristian Stockmann.

Genos 64(1993), s. 60-72

[ Noter | Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1993 års register | Årgångsregister