Suomalaisten ja venäläisten yhteistyö kukoistaa nykyään monissa muissakin muodoissa, joista vielä vuosikymmen sitten ei olisi osattu edes uneksia. Sukututkijoita eniten kiinnostava alue on Venäjän arkistojen vähittäinen avautuminen myös suomalaisille tutkijoille, onhan suomalaissyntyisiä asunut ja asuu edelleenkin eri puolilla Venäjää. Vanhoja viipurilaisia ja heidän jälkeläisiään askarruttaa eräiden Viipurin kirkonkirjojen katoaminen talvisodan aikana. Voitaisiinko niiden kohtalo selvittää venäläisten ja suomalaisten yhteistyönä?
Viborgs 700-årsjubileum har denna sommar firats med finska och ryska forna och nuvarande viborgares gemensamma krafter. Även svenskarna deltog i festligheterna, den av marsken Tyrgils Knutsson grundade staden hörde ju ännu för mindre än tre sekler sedan till det svenska rikets maktsfär. Marskens staty, som 1908 restes i Viborg på viborgssvenskars initiativ och då av vissa finska kretsar fördömdes, blev under självständighetstiden stadens samlande symbol. Den skadades under fortsättningskriget och har nu rests på nytt, denna gång på ryskt initiativ.
Samarbetet mellan finländare och ryssar blomstrar nu även i många andra former, som man ännu för ett decennium sedan inte hade kunnat drömma om. Det område som är av särskilt intresse för släktforskare är att de ryska arkiven gradvis öppnar sina dörrar även för finländska forskare, i Finland födda personer har ju bott och bor alltjämt på olika håll i Ryssland. Gamla viborgsbor och deras ättlingar grubblar över en del kyrkböcker från Viborg, som försvann under vinterkriget. Är det möjligt att utreda deras öde som rysk-finländskt samarbete?
© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland
Aiheenmukainen hakemisto | Vuoden 1993 hakemisto | Vuosikertahakemisto